Sitter och planerar en aktivitet med en arbetsplats och jobbar med frågor som handlar om förändring.
Slår mig en sak som gör att jag var tvungen att göra ett inlägg.
När jag var liten och man hade att man skulle få lördagsgodis så var det något som man såg framemot, jag riktigt längtade efter det och jag njöt. Under säkert 20 års tid så har jag när jag tankat eller handlat köpt lite godis, ibland mycket godis. Men då har det mer handlat om att trycka in godis inte har det varit någon njutning. I och med viktutmaningen så har det blivit så att jag transporterat mig tillbaka i tiden 35-40 år
och kommit till det stadiet att nu njuter jag av godsaker men det blir med måtta.
Detta var en paus i jobbet åter till arbetet, tjingeling.
onsdag 22 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helt rätt det du säger, när man var liten så var det lördagar och så mycket bättre vi mår om vi håller oss till just lördagar, lördagsgodis. Något att se fram emot och även lättare att motstå under veckan då du vet att du FÅR ju äta på lördag. Allt är tillåtet... men med måtta!
SvaraRaderaHåller med dig Krister, kloka ord! Man njuter mycket mer nu än tidigare!
SvaraRadera