Det var verkligen skönt komma ut på promenad mellan krönikeskrivandet och skrivandet av morgondagens huvudledare i tidningen. Solen lyste från en klarblå himmel och det kändes nästa vårlikt i luften. Tog den sexkilometersrunda jag och min kusin Jeanette gick lördag och söndag. Kände idag att det tog emot mindre än då. Det kändes skönt. Mycket av det är väl mentalt när man vet hur sträckan ser ut.
Jag har lärt mig en sak om mig själv dessa dagar. Det är att jag går fortaare och jämnare när jag går ensam. Kanske det beror på att jag triggas av musiken och presterar bättre då. För då tänker jag bara en låt framåt och fokuserar på detta i stället för på hur långt jag har kvar. Att Runkeeper dessutom var femte minut påminner om hastigheten ger den extra sporre jag behöver. Den väcker tävlingsmänniskan i mig.
Bubbe Piteå
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Testar! Kram Majken
SvaraRadera