Barnkalas - en utmaning?

Idag var det dags för 5-årskalas. En utmaning kan man tycka, och visst var jag väldigt fikasugen till en början (socker är ju min stora bov, och nu har jag inte ätit något sött på länge), men det avtog medan vi satt och pratade och jag tog som planerat EN bit av EN sort, det blev tårta. Supergott men kände mig nöjd efter en bit och var inte sugen på att fika mer, så det känns toppen! Man njuter mycket mer av fikat när man vet att man  bara kommer äta en bit (dvs man kastar inte i sig den biten). Berömmer mig själv för ett väl genomfört kalas. Hade med mig lunchen (dvs Prenet + mjölk), så åt det innan fikat vilket nog gjorde det hela lite lättare också. 

Min enda tårtbit!

Har precis landat hemma nu, ska laga middag, blir laxsoppa idag. Håller även på med matplanering för kommande vecka, så vi sticker och handlar efter middagen (härligt att deffa, man får lov att bete sig som en pensionär på helgerna; sova tidigt, kliva upp tidigt, handla på tider då ingen annan handlar, skippa krogen, ja ni vet... ;-)) så att allt är klart sedan. Vilodag idag som sagt så efter handlingen är det enda som återstår att sjunka ner i soffan framför Gladiatorerna (bra inspiration!) kl 20.00. Där har ni min lördag. Det bästa är att jag gillar det!! Såg bilder på Facebook igår där folk befann sig på fest, på krogen osv, tänkte på hur SKÖNT det var att ligga nerbäddad under täcket och vara på väg att sova istället för att flänga runt... =)

/Maria Luleå