Innan jag åkte ner till Göteborg hade jag bestämt mig för en sak. Det var här det skulle hända. Det var här jag skulle falla till föga för den gräddiga förförerskan med sina bulliga former och söta insmickrande smak och som lystrar till det vackra namnet Semla Steinbrenner-Nyberg.
Och vårt möte blev precis så som jag hade tänkt mig. Det var himmelskt. Men det blir bara detta enskilda möte och sedan går vi skilda vägar för denna period. Och hon kommer inte att ersättas av någon annan. Det är jag helt på det klara med. Även om mötet med henne skulle kunna väcka förträngda lustar till liv så var det en risk jag var tvungen att ta - denna enda gång.
För att möta Fröken Steinbrenner-Nyberg eller någon av hennes mindre fina släktingar får inte bli någon vana. Det är hon alldeles för energigivande för, och samma gäller hennes släktingar som står där och trånar varthelst man ser i vårt avlånga land.
Så nu har jag syndat och detta är min bikt. Jag erkänner, jag är svag som inte kunde motstå henne. Men det var i alla fall inte en impuls som fick mig att falla. Det var ett väl övervägt och sedan länge beslutat möte. Det är mitt enda försvar. Man får bara hoppas att detta enda, korta och helt gudomliga möte kan stärka mig i min motivation så att jag stå emot hennes släktingar till fresterskor.
Bubbe Piteå
Konditoriet Steinbrenner&Nyberg i Göteborg har Sveriges godaste semlor. Så ska man synda ska man synda där!
onsdag 8 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Poesi, in i minsta florsockerkorn!
SvaraRadera